Varför korrektur?

Men vad gör det om det är lite fel i texten?
Vem bryr sig?

Språkforskning från institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, visar att läsaren bryr sig långt mer än många kanske tror.

Fel väcker irritation och gör att vi läser långsammare. Dessutom sänder fel oönskade signaler. Detta är inga nyheter och uppmärksammades redan på 1970-talet då skriften Språkrätt gavs ut.
Forskare vid Stockholms universitet tog i mitten av 2000-talet det hela ett steg längre, de genomförde en serie experiment. Dessa visade bland annat att försökspersonerna behövde 22 procent längre tid för att läsa ett felstavat ord jämfört med ett rättstavat.

Någonting intressant undersökningen också visade var att felen gjorde att förtroendet för både texten och författaren minskade med så mycket som runt 20 procent.
Försöken visade att försökspersonerna redan efter två stavfel förlorade det så viktiga förtroendet. De började också läsa långsammare. När stavfelen blev för många ökade däremot läshastigheten, vilket forskarna tolkade som att läsaren började slarva.

Så här skrev forskaren Lars Melin i en artikel i Forskning & Framsteg 1/2007: ”Det är alldeles påtagligt att de försökspersoner som läst texter med fel har varit allmänt missnöjda med texterna. De har klagat över dålig disposition, krångliga formuleringar, opersonlig ton och så vidare. De som läst den korrekta texten (med samma disposition, formuleringar osv.) har inga sådana synpunkter. Så det sker tydligen en överspridning från enstaka fel till negativ helhetsbedömning av hela texten.”

Det som i stunden känns som en billig lösning kan tyvärr straffa sig i längden.

Vad säger då detta? Jo, att det inte lönar sig att ta en genväg.
Den som värnar varumärket – företagets, författarens, förlagets, organisationens – gör bäst i att undvika fel så gott det går. Enklaste sättet är att anlita en utomstående korrekturläsare.